tisdag 24 februari 2009

Jag är så arg!!!

Angie här* Jag har ALDRIG blivit så illa behandlad som jag blev idag på en sushi restaurang, mer exakt, sushin bredvid 7-eleven på central stationen/vasagatan. Det här är ett ställe som jag varit på tidigare, och jag kanske ska förklara att sushin som jag brukar beställa består bara av avokado och räkor =) Men men, idag skulle jag handla åt mig och min mamma, var av att min mamma gärna vill ha avokado, räkor, lax och rullar. Så jag kommer i alla fall in och frågar om jag skulle kunna få beställa en 14 bitars men med dessa fyra saker, varpå kvinnan i kassan börjar prata thai med sina kollegor. Så den ena kvinnan går bakom sushi disken (man märker lite på tonen att samtalet inte är av den positiva arten), och slänger ur sig med en kaxsig attityd och på engelska, att jag minnsan inte ska komma in där och tro att jag kan få samma sak som sist och för samma pris, för att det dem gav mig den förra gången var endast för den gången. Jag blir helst chockad, fattar ingenting, jag förstår att det här handlar om pengar (så klart) så jag säger lite bestämt att jag kan betala. Då tjejen i kassan säger att det blir jobbigt, tjejen bakom sushi disken håller med. Tror ni man vid det här läget känner sig välkommen. I alla fall, det är inte slut ska ni tro, jag säger då argt tillbaka att jag som kund kommer in här och frågar om jag kan få speciall beställa en 14 bitars, nu kommer en tredje tjej in i bilden (för övrigt den enda vettiga) och säger att alla ska lugna ner sig och frågar mig i en trevlig ton vad det är jag vill ha, jag kommer på något snabbt då jag inte ens hunnit komma fram till hur många bitar av varje jag ville ha innan jag vart på hoppad. Hon frågaar om det är något mer jag vill ha och jag säger ärligt till henne att jag ville det från början men har ändrat mig efter det här. (jag hade inte så mycket tid och ville ändå komma hem med sushin till min mamma, hade jag haft mer tid så hade jag dragit där ifrån vid det här laget) Men hon frågar i alla fall om jag kan köpa det jag beställt då den kaxiga tjejen redan börjat göra dem, vilket jag då sa ja till. Men den här kaxiga tjejen bakom sushi disken ger sig inte, hon kläcker ur sig att jag tydligen har kommit in där och sagt att jag vill beställa min egna sushi men att jag inte tänker betala något mer för det. När hon säger det här förstår jag att tjejen bakom kassan har ljugit för henne och sagt att det var det jag sa när jag egentligen frågade om jag kunde få beställa en 14 bitars men själv få bestämma vilka bitar jag ville ha, glöm inte att jag ALDRIG nämt något om pengar, jag har ALDRIG sagt något pris what so ever. Så jag i min tur vänder mig till tjejen i kassan och fräschar upp hennes minne lite (då hon tycks ha glömt) med att förklara det första jag sa när jag kom in vilket var kanske 3 minuter tidigare. Vad tror ni jag får till svar, PASSAR INTE DEN HÄR RESTAURANGEN, SÅ KAN DU GÅ TILL DEN ANDRA SUSHI RESTAURANGEN!!!!!!!!!!!(pekar med handen in mot central stationen där det finns en till) Hur F*N kan man säga så till en kund?????? Jag håller käften, det skakar i ben och armar av ilska, jag är röd i ansiktet, vet inte vart jag ska ta vägen, tror inte att det här är sant, trodde inte man kunde bli behandlad så här på en restaurang! Jag tror att jag säger något tillbaka men kommer inte ihåg, sen säger kvinnan bakom kassan, förlåt, vi kanske missförstod varandra. Då talar jag om för henne att om DU inte förstod vad jag sa då kan du fråga mig istället för att kasta massa lögner i ansiktet på mig. Hon säger förlåt igen och försöker förklara för mig att det bara jobbar där och dem talar bara 50 % svenska och att det kanske är bättre om jag tar det på engelska nästa gång. F**K OFF, det var sista gången jag satte min fot på det där stället. Men hon insåg (efter att det var försent) att hon hade fuckat upp det totalt, eller båda två hade gjort det. Den tredje och enda vettiga tjejen hade gått där ifrån, vilket jag kan förstå, jag hade inte heller velat synas där med dem. Jag får i alla fall min sushi tills slut var på Milla ber mig vänta utanför, hon såg min ilska. Det vara bara att gå raka vägen in till Natta på seven och prata av sig lite, för att sen upprepa allt för pappa och sen en gång till för mamma och sen en gång till på telefon. Jag är fortfarande arg och det här var nu 3 timmar sen. Jag fattar fortfarande inte hur man kan driva en restaurang och vara så totalt ointresserad av service. Egentligen så är det väldigt tragiskt för deras skull, dem är ju verkligen dem enda som förlorar på det här. Jag kan ju tillägga att dem inte är dem billigaste, det har varit av bekvämlighet och lathet som jag gått ditt tidigare, men nu var det slut på det!

Nu ska jag sova så att jag kan vara på ett strålande humör imorgon!


"Vänlighet är ett språk som till och med den stumme kan kan tala och den döve kan höra"

1 kommentar:

  1. Älskade vännen, tyckte att du skötte det suveränt där inne... nu ska vi se till att ingen kommer vilja handla där mer!!

    SvaraRadera